Stubinen brinner i båda ändarna

Vi är inte ensamma om att med stort intresse följa den riktning som under längre tid präglat samhällsutvecklingen, en strävan efter att minska användningen av fossila bränslen och värna klimatet. Men med tanke på det försämrade säkerhetsläget i omvärlden är vi nu framför allt oroade och ser att mycket behöver göras. Inte bara för att bygga upp ett starkt totalförsvar utan också för att bibehålla den utstakade linje som vi inte får tappa bort – klimatomställningen.

Vid en första anblick skulle man kunna tro att åtgärder för att stärka totalförsvaret inte går att kombinera med att samtidigt rädda klimatet. I flera fall kan dock dessa två ambitioner dra åt samma håll. Att stärka totalförsvaret behöver inte vara en motsättning till ett engagerat miljö- och klimatarbete, det kan till och med vara en fördel. Inte minst när det gäller konkurrenskraft som vi vet är avgörande i händelse av kris och ytterst krig. Men klimatfrågan är också av central betydelse för försvaret att förhålla sig till, bland annat för att långsiktigt säkerställa operativ effekt. Även NATO belyser detta och benämner klimatförändringar som `a threat multiplier that impacts Allied security`. Frågan om säkerhet och klimat är på så sätt mer besläktade än vad många kanske tror. Tyvärr möts vi ofta av uttryck att man inte kan göra både och.

Låt oss ge några exempel på hur vi kan stärka totalförsvaret samtidigt som vi bidrar till ett markant minskat klimatavtryck:

• Får Sverige igång en egen produktion av hållbart flygbränsle e(SAF) kan vi både fylla på våra egna lager i önskvärd omfattning, samtidigt som vi minskar vårt importberoende från andra länder. På detta sätt skulle vi öka vår beredskap i en osäker omvärld och bidra till väsentligt lägre koldioxidutsläpp.
• LKAB:s satsning på sällsynta jordartsmetaller. Lyckas vi utvinna sällsynta jordartsmetaller genom att omhänderta slagg och restprodukter från gruvindustrin kan vi minska importberoendet från Kina inom flera viktiga områden. Klimatpåverkan minskar markant, medan vi ökar motståndskraften för både Sverige och EU.
• Vi vill också lyfta fram livsmedelsindustrin och skogsindustrin, som på ett betydande sätt kan förena minskad samhällelig sårbarhet med klimatnytta. Med hjälp av e-bränslen och konstgödsel, vars framställning kräver stora mängder energi, kan vi fylla våra lador med de mest nödvändiga livsmedel, samtidigt som vi minskar behovet av globala transporter och gör oss mer oberoende av import. Motorn i allt detta är fossilfri energi, vilket Sverige har alla möjligheter att skapa på egen hand.

Detta är endast några exempel på hur vi i en orolig omvärld ändå kan vidta åtgärder som bidrar till både klimatomställningen och ett starkare totalförsvar. Och, som många i näringslivet söker vet vi att affärsmässigheten finns i alla delar om vi, Sverige och EU, vill att den ska finnas.

Avsaknad av helhetsperspektiv kostar tid, tid är resurser och resurser är en bristvara.

Satsningar likt exemplen ovan är oerhört viktiga, då de bidrar med många centrala aspekter inom både säkerhet och klimat. Ska vi komma framåt är det av stor vikt att man från både offentligt och privat håll lyfter blicken och ser frågorna ur ett långsiktigt helhetsperspektiv, där vi aktivt försöker väga samman klimat med säkerhet. Förståelse mellan olika parter är a och o för att tillsammans hitta vägar som bygger ömsesidig förmåga. Något som är extra viktigt vid komplexa samhällsutmaningar. Organisatorisk stress i kombination med kortsiktiga, otidsenliga och bland dysfunktionella processer riskerar dock att sätta käppar i hjulet med konsekvensen att vår samlade förmåga att bygga både totalförsvar och klimat haltar.

Vi behöver agera snabbt för tiden är en oerhört viktig faktor i både klimatarbetet och totalförsvarsuppbyggnaden. Och just nu brinner stubinen i båda ändarna.

För att lyckas måste vi våga ifrågasätta sätten vi ser på saker och hur vi gör. Vi behöver tillåta processförnyelse och välkomna tvärsektoriella tankesätt. Det måste också göras med stor ödmjukhet och respekt för olika aktörers verksamheter, begränsningar och även viljor. Men också utifrån långsiktiga perspektiv där klimat och säkerhet avhandlas som varandras förutsättningar. Låt oss börja där.

Tobhias Wikström, strateg samhällsbyggnadsfrågor, tidigare stridspilot och överstelöjtnant i Försvarsmakten, vd Parachute Consulting AB

Carl Wangel, rådgivare med bakgrund inom bland annat stål- och träindustri, kommunal verksamhet och samhällsplanering, vd Brightnest Advisory AB