LKAB skjuter fram omställningen i Kiruna
De ändrade planerna beror på att LKAB vill fokusera på de nya mineraltillgångar som upptäckts efter att järnsvampsplanerna tog form. När LKAB börjar bryta den nyligen kartlagda Per Geijer-malmen kan man också utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller som ska förädlas i Ree Map-projektet i ett nytt industriområde i Luleå.
- Den långsiktiga strategin ligger fast, men vi ombalanserar. Framför allt beror det på att vi har helt andra mineraltillgångar än för fem år sedan. Det andra skälet är begränsningar i infrastruktur, säger LKAB:s vd Jan Moström till Dagens Industri.
De ändrade planerna för Kiruna innebär att LKAB inte behöver lika mycket el lika snabbt som tidigare planerat. Ursprungsplanerna innebar ett totalt elbehov för LKAB på 70 terawattimmar 2050, vilket motsvarar hälften av Sveriges totala elproduktion i dag. I dag finns inte ett utbyggt elnät som skulle klara LKAB:s kommande elbehov.
I Malmberget i Gällivare fortsätter LKAB omställningen och Hybrit-projektet enligt plan. Där ska LKAB, som nästa steg efter pilotanläggningen för Hybrit i Luleå, bygga en demonstrationsanläggning i industriell skala för produktion av fossilfri järnsvamp med hjälp av vätgas. Den ska vara i drift 2028. I början på 2030-talet ska hela produktionen i Malmberget, drygt 5 miljoner ton vara i drift. När anläggningen i Malmberget är i full drift kräver den cirka 25 terawattimmar el per år.
Verksamheten i Malmberget är integrerad med SSAB:s stålverk i Luleå. Därför påverkar LKAB:s ändrade planer för Kirunaverksamheten, inte SSAB:s Hybritplaner.
- När det gäller LKAB så köper inte vi någonting från Kiruna-systemet utan vi köper via Gällivare-systemet, säger SSAB:s vd Martin Lindqvist, till Dagens Industri. Han säger att det inte finns någon anledning att ändra Hybrit-projektet för SSAB:s del.
