Krönika

Norrbottens nya kanaler till centralmakten

Krönika Norrbotten har historiskt haft bra kontakter med centrala beslutsfattare. Det är så nu också men formerna har ändrats. Då var det inom politiken. Nu är det mellan politiken och industrin.

Förr hade Norrbotten direkt kommunikation och kanaler in till den centrala makten i Stockholm. Då skedde det inom det socialdemokratiska partiet, som stadigt hade makten både i regeringen, Norrbotten och länets kommuner. De fackliga organisationerna i länet, som också dominerades av socialdemokrater, hade också stort inflytande centralt.

Ett viktigt exempel på detta är etableringen av Luleå tekniska högskola, numera universitet. Den etableringen var långt ifrån självklar, tvärtemot ifrågasatt från vissa håll, som alla satsningar i norr. Att det blev en högskola i Luleå var till stor del dåvarande landshövding Ragnar Lassinanttis förtjänst. Hans kontakter inom det statsbärande partiet och hans hårda arbete, inte minst för att ena kommunerna i Norrbotten om var i länet en ny högskola borde placeras, spelade en avgörande roll.

Numera har varken socialdemokraterna eller något annat parti kontroll över både centralmakt och regional makt på det sättet.

Men nu har det växt fram en annan koppling mellan centralmakten och länet. Nu på tjänstemannanivå i regeringskansliet och basindustrin inom den gröna omställningen i norr. Vilket Dagens Industri kartlade i veckan.

Ingressen löd: ”Det är i det närmaste svängdörrar mellan politikens toppskikt och aktörerna bakom de gröna miljardinvesteringarna i norra Sverige.”

Sedan går tidningen igenom de personer som hoppat mellan politiska uppdrag och toppjobb inom gruv- och stålindustrin i Norrbotten:

Före detta LO-chefen Karl-Petter Thorwaldsson jobbade som lobbyist åt SSAB innan han 2021blev näringsminister. Efter valet 2022 återvände han till SSAB. Under honom på näringsdepartementet arbetade Erik Pedersen, som politiskt sakkunnig med ansvar för gruvnäringen, tillståndsprocesser och statliga bolag. Han har nu titeln Government Relations Manager på SSAB. (Efter DI:s artikel har han belagts med ämnesrestriktion av riksdagens karensnämnd, men den gäller bara två veckor till då det då gått ett år sedan han lämnade regeringen.)

Gunilla Hjalmarsson hade flera jobb åt socialdemokratiska regeringar 2014-2022, bland annat som politiskt sakkunnig hos dåvarande energiminister Ibrahim Baylan (S). Efter valet fick hon jobb på SSAB som presschef.

Hennes företrädare Mia Widell har växlat mellan politiken och SSAB. Efter att ha varit KD:s kommunikationschef gick hon till SSAB för att bli presschef och ansvarig för kommunikationen kring Hybrit-projektet. Efter fyra år på SSAB återvände hon till politiken 2022 för att bli presschef åt den nya energi- och näringsministern Ebba Busch (KD).

LKAB:s nuvarande kommunikationsdirektör Niklas Johansson var tidigare statssekreterare på utrikesdepartementet under Ann Linde (S) och på näringsdepartementet under Mikael Damberg (S). LKAB:s chef för samhällskontakter Karin Boman Röding har varit pressekreterare åt Tomas Eneroth (S) på infrastrukturdepartementet och presschef på LO under Karl-Petter Thorwaldsson.

H2 Green Steels direktör för samhällskontakter Mikael Lindström har varit presschef åt före statsministern Stefan Löfven.

Kontakterna och övergångarna mellan politikens toppskikt i Stockholm och ledningarna för de investerande industrierna i Norrbotten kan diskuteras från flera utgångspunkter: jävsrisker, gynnande av vissa företag, demokratiska institutioners funktion och näringslivets beroende av politiska tjänstemän.

Sett ur ett rent norrbottniskt perspektiv tror jag att det just nu gynnar den industriella utvecklingen i länet. Det kan behövas när det finns flera intressen, både inom näringslivet, akademien, politiken och naturvården som försöker motarbeta investeringarna i norr.

Lennart Håkansson, utgivare av Affärer i norr och North Sweden Business