Oenighet om Malmbanan och kritik mot eltilldelning.
För några veckor sedan anklagade Dagens Industri på ledarplats statliga LKAB för att utnyttja sin position och diskriminera den blivande privatägda stålproducenten H2 Green Steel.
LKAB vill inte sälja malm till stålverket i Boden. Det skulle bero på att LKAB är stor ägare i SSAB som i Hybrit-projektet planerar att producera stål med samma fossilfria teknik som H2 Green Steel. H2 Green Steel har från början räknat med att få köpa malm från LKAB. Pinsamt att LKAB hellre säljer malm till Nordafrika och Mellanöstern än till Boden, skrev man.
LKAB har hänvisat till att kapaciteten på Malmbanan inte räcker för att leverera malm till ytterligare en kund. Synen på hur stor kapacitet det finns på Malmbanan skiljer sig åt. Trafikverket hävdar att det finns teoretisk kapacitet för ett tåg till om dagen på Malmbanan.
Trams tycker LKAB i en debattartikel i DI, och vd Jan Moström jämför med trafiksituationen i Stockholm där det finns teoretisk kapacitet i vägnätet för att undvika köer. I praktiken går det inte att garantera fler leveranser på Malmbanan i dag. LKAB påminner om att företaget länge har krävt en upprustning och kapacitetsökning på Malmbanan, med dubbelspår mellan Luleå och Boden och helst också mellan Gällivare och Kiruna.
Norrbottens landshövding Lotta Finstorp kritiserade LKAB för att boka tuentals järnvägsavgångar som bolaget sedan inte utnyttjar. "Spöktågen" har varit ett problem under lång tid, enligt landshövdingen.LKAB avbokar ungefär 40 procent av alla malmtåg, enligt Trafikverket. Under 2022 avbokades 8.269 av 19.524 malmtåg, enligt Norr Media. De flesta avbokningar. Bara 10-15 procent beror på underhåll och störningar, resten avbokar bolaget självt. Enligt LKAB görs bokningarna för att ha marginal för störningar, då behöver man extra tåglägen.
Om H2 Green Steel i Boden är pressade när det gäller malmleveranser så är det å andra sidan fördel för företaget när det gäller elleveranser.
H2 Green Steel har tidigt, redan innan företagets planer på ett nytt stålverk presenterades i början på 2021, säkrat tillräckliga leveranser av elkraft.
När Svenska kraftnät och Vattenfall eldistribution i början av juni meddelade tilldelningen av effekt i Norrland blev Luleå och de planerade industrisatsningarna där utan ytterligare tilldelning. All tillgänglig effekt var redan uppbokad.
För en dryg vecka sedan skrev representanter för SSAB, Uniper och Talga en debattartikel i Dagens Industri. De menar att tilldelningen av effekt skett på fel sätt vilket hotar flera viktiga investeringar i norr. Det vill säga de planerade investeringarna i Luleå.
De kritiserar ett sytem där företag kan boka hur mycket effekt som helst bara man gör det i tid. Det är först till kvarn som gäller. Istället borde ansökningarna behovsprövas och samhällsnyttan vägas in. Tilldelning borde kunna ske pö om pö för att undvika luft i systemet som det lätt blir när effekt överbokas för säkerhets skull av dem som är först.
Även Luleås kommunalråd Carina Sammeli skrev i ett debattinlägg att systemet borde göras om.
I veckan svarade Svenska kraftnät i en artikel i Norr Media, att det inte är luft i systemet som är problemet. Och att det är svårt att ställa krav på bokningar som görs. Vem ska värdera företagsidéer? Istället pekar Svenska kraftnät på att elproduktionen behöver öka och överföringsmöjligheterna byggas ut.
Om det är de flesta överens: Grundproblemet är att produktionen av fossilfri el i Sverige är otillräcklig och att ledningskapaciteten i norra Sverige bara till en femtedel täcker det behov som alla planerade investeringar skapar.
När det gäller elleveranser har H2 Green Steel inte bara säkrat kapaciteten i distributionen utan också säkrat leveranser från de statliga finska Fortum och norska Statkraft. Det har väckt viss förvåning att det svenska statliga energibolaget Vattenfall inte levererar till privata H2 Green Steel.
