Diskussionen om Malmbanan och elförsörjningen allt hetare
Enligt Trafikverket finns det plats för H2 Green Steel på Malmbanan mellan LKAB:s gruva i Kiruna och H2 Green Steels stålverk i Boden.
- När H2 Green Steel ansöker om tider i spår så kommer vi att tilldela dem, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana, till Dagens Industri.
I samma Dagens Industri säger H2 Green Steels inköpschef Luisa Orre att företaget är redo att själva hämta järnmalmen vid LKAB:s gruvor. Man erbjuder sig också att vara flexibla när det gäller tider på dygnet och hastigheten på tågen för att undvika stockningar på banan.
För LKAB är H2 Green Steel en potentiell storkund på nära håll. Men också en konkurrent till SSAB där statliga LKAB är största ägare.
Under Almedalsveckan uttalade sig närings- och energiminister Ebba Busch om konflikten och höll med LKAB om att marginalerna för trafik på Malmbanan är för små för en stor leverantör till.
En sak är dock alla överens om: Malmbanans kapacitet behöver byggas ut. Framför allt med ett dubbelspår mellan Luleå och Boden.
I början av juli gick också SSAB:s vd Martin Lindqvist ut och sa att SSAB:s planerade investeringar i fossilfri ståltillverkning i Luleå är hotade av brist på eleffekt. Utan tillräckligt med el måste investeringarna i värsta fall läggas i utlandet.
Liknande farhågor framfördes i en debattartikel i Dagens Industri av representanter för SSAB, Uniper och Talga.
Bakgrunden är att Svenska Kraftnät beräknar att stamnätet i bästa fall räcker till en femtedel av effektbehovet till 2030. Bara SSAB behöver cirka 2 terawattimmar el per år i Luleå till sina investeringar i nytt stålverk med ljusbågsugnar.