Basindustrins utveckling hämmas
Svensk basindustri har under åren 2005-2017 minskat sitt produktionsvärde med 7 procent. Under samma tid har basindustrin i Finland ökat sitt produktionsvärde med 5 procent, i Tyskland med 7 procent och i Österrike med hela 13 procent.
Orsakerna till den sämre utvecklingen i Sverige är främst tre:
1) Oklara och kortsiktiga spelregler där det kan ta mer än åtta år för myndigheter och politiker att fatta beslut om ett gruvprojekt.
2) Kompetensförsörjningen är en flaskhals. Bristen på människor som kan och vill jobba i basindustrin hämmar utvecklingen.
3) Höga kostnader jämfört med konkurrerande länder, i synnerhet personalkostnader, där det bara är Norge som har högre kostnader än Sverige.
Det framkommer i Industriarbetsgivarnas rapport "Från stagnation till renässans för basindustrin - vilken väg väljer Sverige?".
- Vi måste göra känt att basindustrin är viktig och spännande att arbeta i. Vi behöver fler ungdomar som väljer utbildningar för arbeten i basindustrin, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna som föredrog rapporten vid mötet i Luleå.
Samtidigt ligger svensk basindustri i framkant när det gäller teknik och produktion som är hållbar. Sverige har länge varit drivande i framställning av avancerat stål. Nu pågår Hybrit-projektet i Luleå där SSAB, LKAB och Vattenfall ska utveckla en process där man kan framställa stål utan att använda kol.
- Jag är optimist, säger Per Widholf.