Allt detta tjat om jämställdhet
”Varför ska vi prata om normer och jämställdhet i företaget? Det har ju gått bra hittills. Förresten finns det knappt några kvinnor som har rätt utbildning, men vi har ändå en i produktionen och hon klagar inte. Varför ska vi ägna dyrbar tid till att tjata om jämställdhet då?”
Ja det kan man fråga sig. Det är så många utvecklingsområden som tycks mycket mer viktiga för den som resonerar så här. Det finns logistikproblem och produktionsutveckling och säkerhet och… allt möjligt. Och det är ju också sant, lika sant som att allt hänger ihop. När chefer och medarbetare knölas in i trånga normer och inte kan använda hela sin kapacitet på jobbet så går det mer trögt än nödvändigt med utvecklingen av logistik, produktion, säkerhet och allt det där andra som pockar på. Och det kanske också går trögt med rekryteringen. Det blir faktiskt allt färre där ute som vill jobba på en arbetsplats med exkluderande kultur, det gäller både kvinnor och män.
Egentligen vet de flesta att det är så här, men det är superjobbigt att börja gräva i det. Och man förstår inte vad konsulterna pratar om, alla de där orden, det är så överdrivet för kön har väl aldrig haft någon betydelse på vår arbetsplats! Det är ovant och pinsamt, det skaver och provocerar. Om det ändå räckte med regler och jämställdhetspolicy, men man måste titta närmare på värderingar och på sig själv. Det tar verkligen emot. Det är så mycket lättare att köra på i samma hjulspår.
Men tyvärr, att leda ett företag, eller en offentlig verksamhet för den delen, kräver förmåga att arbeta med utveckling inom många områden samtidigt. Tiderna förändras och konkurrensen om arbetskraft är stor. Det duger inte att blunda och köra på, och det kommer att vara jobbigt. Det kommer att gnissla och svida, det kommer att ta emot. Inne i var och en och i hela gruppen.
Det trösterika är att i det där motståndet finns förändringskraft. Betrakta motståndet som en dammlucka och hjälp dig själv att öppna den lite i taget. Lita på att kraften hittar sina vägar. Förändring är alltid jobbigast innan, när den sedan väl pågår är processen intressant och spännande.
Men behovet av att bredda normer och bli mer inkluderande kanske inte gäller dig och din organisation? Börja med en enkel test: Skulle det som sägs vid ert fikabord lika gärna kunna sägas hemma vid köksbordet?
Gunnel E. Vidén, AB Konsultbuketten