Stockholm och Norrbotten drabbas hårdast av nya skatter
SCB har beräknat regionala effekter av ett antal skattereformer som genomförts sedan 2014. Genom att använda simuleringsmodellen FASIT har storleken på den skattemässiga effekten av reformerna jämfört med de regler som gällde 2014 beräknats.
Sammantaget beräknas skatteuttaget för år 2018 bli nästan 56 miljarder kronor högre, vilket motsvarar nästan en procent av BNP, jämfört med om skatteförändringarna inte genomförts.
- Det man tydligt kan se är att Stockholm och Norrbotten belastas betydligt hårdare än andra län och får en större andel av skattehöjningarna än sin andel av befolkningen, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Av analysen framgår att 9 av 10 kommuner där skatteförändringen per capita är som störst ligger i Stockholm eller Norrbotten. Störst skatteförändring per capita har Danderyd, Gällivare och Kiruna.
- En intressant notering är att skatteförändringen per person är nästan dubbelt så hög i flera Norrlandskommuner jämfört med flera skånska kommuner. Det finns en uppenbar skevhet i hur skatterna har påverkat lokalt, säger Andreas Hatzigeorgiou.
De skattereformer som ingår i analysen är energiskatt och koldioxidskatt, brytpunkt för statlig inkomstskatt, ändrat ROT- och RUT-avdrag, höjda arbetsgivaravgifter för unga, hörjda arbetsgivaravgifter för äldre, höjd avdragsgräns för resor, höjd biomoms, höjd elskatt, höjd fordonsskatt, höjd marginalskatt, höjd skatt på alkohol och tobak, höjd skatt på sparande i investeringssparkonto, slopad avdragsrätt för pensionssparande, slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter och slopad skattereduktion för gåva till välgörenhet.