Krönika: Britta Jonsson Lindvall

Krönika: "Livet bjöd på så mycket mer"

Krönika Att kunna skratta åt sig själv och att ha kul. Så överlever jag, skriver Britta Jonsson Lindvall, som driver Treehotel, i veckans krönika om livet och företagandet.

”Man kan aldrig gå med på att krypa, när man känner en impuls av att sväva”. Helen Keller döv, blind och stum från födseln. Det får bli mitt tema. Har haft detta citat hemma på anslagstavlan i över 30 år och den känns alltid lika aktuell. Jag kunde också ha valt tema invandrar-landsbygds-miljöpolitik, turism, hotell-restaurang branschen, företagandet, jämställdhet, världsfreden,  men det får bli nåt mer personligt.

Att visa vad den lilla människan kan åstadkomma, bara man bestämmer sig. Det mesta är möjligt, har alltid varit min utgångspunkt i livet både när det gäller kärlek, arbete och fritid. Det krävs bara hårt arbete och en vilja och en tro på det jag gör, men framförallt humor. Att kunna skratta åt sig själv och att ha kul. Så överlever jag. Ända sedan mitt jobb som sjuksköterska i början av 70-talet har jag alltid strävat efter att utveckla verksamheter och mig själv, och det har bara fortsatt.

Drömmen var som många andra i min generation, att skaffa en man, ett jobb och barn. Då är lyckan fulländad. En utbildning och fast jobb var viktigt, uppmanade mina föräldrar. Jag gjorde allt detta snabbt, men livet bjöd på så mycket mer. Både glädje och sorg.

Efter att ha drivit projekt i Ryssland i vår vänortstad Apatity under 3 år, började jag bli lite vilsen. Tappade bort mina rötter och upptäckte att jag hade väldigt få kunskaper om min hembygd. Så då drog jag och min man Kent  igång många olika projekt i bygden under många år, som idag har lett oss till Treehotel.

Föreningen Bykraft har betytt mycket för mig och många andra. "Byns Ytterst Kreativa Reser Allas FamtidsTro,". Det var vår slogan. Den satte vi redan 1994. Så drivkraften har alltid handlat om något större, att utveckla en bygd och skapa jobb, än rent personligt att bygga ett hotell och tjäna pengar. Inte trodde vi då, att Harads idag 2017 skulle vara en plats på jorden som människor älskar och reser till från hela världen för att se och uppleva vår natur och människorna.

Jag har nog alltid varit en social företagare, mina stora svårigheter att ta betalt för mina  tjänster när jag startade Brittas pensionat var tungt, men jag fick hjälp. Det går bättre idag. Riktigt bra.

För mig har det alltid varit viktigt att vi ska jobba för byns bästa, målet med Treehotel var att göra Harads känt och att skapa arbetstillfällen och att kunna ta ut en lön som var likadan varje månad. Det målet är nått. Så nu är det dags för mig att titta på nya mål.  ”Brittas” som begrepp går nu i graven, när jag planerar att ta pension och ägna mig åt något annat spännande. Treehotel kommer naturligtvis fortsättningsvis vara mitt stora engagemang. Tills vi har nya ägare.

Jag har lärt mig mycket på denna resa, förutom branschkunskaper, att ta hjälp av andra som har mer kunskaper i olika sammanhang, men också våga säga:  Jag kan också! Att inte förminska mig själv som människa.

Det är så många personer som jag skulle vilja tacka för ert stora stöd i motgång och framgång. Men det får bli alldeles privat.

Det ordnar sig alltid, det gör det. Det har varit mitt motto i livet. Och det har det gjort och kommer framledes alldeles säkert också att göra. Vi ses någonstans där ute.

Britta Jonsson Lindvall

Driver tillsammans med maken Kent Lindvall Treehotel och Brittas Pensionat i Harads.