Riskkapital är viktigt för tillväxten men är det för alla?
– ”Idag har vi en superentreprenör som föreläser i Luleå Science Park. Ska du komma?” Till svar fick jag ”Vad heter han?”. ”Hon heter Emy Blixt”, svarade jag.”
Händelsen var i början på september när vi arrangerade en föreläsning med entreprenören Emy Blixt, grundare och ägare av det internationella modeföretagen Swedish Hasbeens. Samtalet fick mig att reflektera över näringslivets förhållningssätt när det gäller kvinnor och män. För att företag ska växa behövs det kapital eller riskkapital när det handlar om nystartade företag och nya branscher.
En analys mellan könen visar att fördelning mellan manliga och kvinnliga grundare av företag är ojämn. Dagens Industri publicerade nyligen en undersökning som visar på att över 90 procent av de svenska riskkapitalbolagens investeringar görs i bolag med manliga grundare. 90 procent! Även de statliga riskkapitalfonderna gör sina övervägande investeringar i bolag grundade av män. Är det så att den ena halvan av befolkningen har sämre idéer, har mindre attraktiva investeringsobjekt eller är sämre entreprenörer? Tveksamt.
En orsak till snedfördelningen skulle kunna vara i hur systemet för fördelningen fungerar. Min erfarenhet är att riskkapitalbolag letar efter ett så kallat ”home run bolag” eller ”one on a million entreprenören”. De söker ett företag som blir det efterlängtade exitbolaget och som finansierar de resterande, något mer normalpresterande, bolagen i riskkapitalbolagets portfölj. Det innebär också att man väljer att inte gå in i företag som inte uppvisar en skyhög riskprofil med en framtida stor exit. De entreprenörer som lyckas med riskfinansiering och sedan gör en riktigt stor egen exit hamnar kanske förr eller senare i andra riskkapitalfonder. Det kallas väl ”cirkulär ekonomi”……
Det finns nya sätt till fördelning av kapital som är intressanta exempelvis FundedByMe. Här ges stora investeringsskaror möjlighet att gemensamt finansiera framtidens entreprenörer via crowdfunding. Här ser resultatet ut lite annorlunda, andelen av kampanjer där entreprenören är kvinna som lyckats är 75 procent och motsvarande siffra för män är 41 procent. En slutsats kan vara att när den breda massan får välja är investeringsobjekt drivna av kvinnor mer attraktiva.
Inför årets Luleå Business Awards genomfördes en jämställdhetsutbildning för alla jurygrupper vars uppdrag är att utse årets pristagare. Syftet med utbildningen var att få upp ögonen för hur verkligheten ser ut. Under utbildningen presenterade forskarna Malin Malmström och Jeaneth Johansson från Luleå tekniska universitet sin studie ”Hur går snacket och vem får pengarna?”. Jag citerar text från deras studie:
”Kvinnor driver nära 30 procent av Sveriges företag, men får inte ta del av offentlig finansiering i motsvarande omfattning.Studien visar att det finns många föreställningar om företagande kvinnor och män. Kvinnor som driver företag anses vara försiktiga, de vågar inte ta stora lån, vågar inte göra för stora investeringar, behöver endast små medel och är verksamma i ”fel” branscher som är icke-finansieringsbara och det saknas tillväxtpotential.
Män som driver företag anses våga satsa, behöver stora medel och är verksamma i ”rätt” branscher som är finansieringsbara och har tillväxtpotential. Dessa föreställningar leder till normen: satsa på företagande män.
En sammanfattning av förslag på förändring är att det är centralt att medvetandegöra det företagsfrämjande systemet och de offentliga finansiärerna om dessa stereotypa föreställningar. En ökad medvetenhet stimulerar till lärande och ökade kunskaper i systemet. Detta öppnar upp för förändringar i bedömnings- och beslutsprocesser, och därmed även till en effektivare fördelning av offentlig finansiering.”
Jag anser att vi, förutom förslagen i angivna studie, måste skapa en process som ger en obruten kunskapskedja i jämställdhet och ett genusmedvetet förhållningssätt. Entreprenörskap är inget kön, det är ett förhållningssätt. Tänk om alla regionens företagare, både kvinnor och män, får tillgång till riskkapital på lika villkor, då skapas långsiktigt företagsbyggande och många jobb. Då har vi skapat tillväxt.
Matz Engman, vd för Luleå Näringsliv
