Det hon gör består i flera hundra år
Hon är född in i verksamheten. Att göra någonting annat har aldrig varit aktuellt.
- Jag tycker det vi gör är fantastiskt och roligt. Men det är klart, det är svårt att söka något annat jobb för att få omväxling, eller bo i Spanien ett år, säger Catarina Grönlund.
- Man blir också ensam och utsatt. Jag har inga kolleger i närheten. Tack och lov för Skype. Där kan jag kontakta en kollega om jag behöver fråga om något. Världen blir lite mindre. Ibland, när man går hem på kvällen, kan man önska att man var bibliotekarie istället, säger hon.
Ett bra nätverk är Internationella orgelbyggarföreningen där Catarina är vice ordförande. På mötena träffas 200 män, Catarina, en tyska och en danska.
- Ibland när jag är på deras möten, vi är två-tre kvinnor och 200 män, kan jag känna avundsjuka. Ingen av dem vet vad man gör när barnen blir sjuka. De har hemmafruar och kan koncentrera sig på jobbet till 150 procent. De har en offantlig frihet.
Känner du dig ensam bland en massa män?
- Ensam? Knappast. Jag betalar inte många öl i baren. Jag behöver inte ha med någon börs.
Catarina förvaltar ett familjeföretag, och det kan vara en press som får henne att ligga sömnlös ibland.
- Oja, självklart. Företaget har varit i släkten i 120 år. Det är ett stöd att pappa är kvar som ägare till företaget, alltid kan jag fråga honom om det är något.
Har du någon förebild?
- Jag har ingen referens. Jag har bara varit här. När man träffar affärsbekanta i stan blir man imponerad av deras kompetens.
I våras invigdes en ny Grönlundsorgel i en nybyggd kyrka i Alta. Nu arbetar man i verkstaden med att renovera en orgel från medeltiden som ska stå i Visby domkyrka.
Vad är roligast i jobbet?
- När man ska iväg, det är panik, allt ska ut, det ska packas, allt måste vara med. Sedan blir det tomt här. När man sedan får komma och se den färdiga orgeln, och träffa människorna som ska njuta av den. Insikten kommer: Vi gör något som kommer att bestå i flera hundra år. Något som finns med i alla skeden i människors liv: dop, vigslar, konserter, begravningar.
I sitt eget liv försöker hon hålla balans i livet.
- Jag försöker att inte jobba mer än jag ska. När barnen var små var jag tvungen att sluta vid 16-tiden. Nu är barnen 20 och 16 och behöver mig inte på det sättet längre. Men jag försöker ända begränsa mig.
Ett fritidsintresse är att sjunga. Catarina är med i Luleå kammarkör och en kör med en grupp vänner. I våras var det opera, just nu är det nyskriven musik.
- Just nu sjunger vi helt nyskriven julmusik, skriven av Bo Selinder i Luleå, säger Catarina Grönlund som i dagarna fyller 50 år.