Mer verkstad tack!
Min son frågar ofta:“Mamma varför är du inte med i kocktävlingar - du är ju så bra på att laga mat”? Mitt stående svar är: “Jag lagar mat för att jag älskar det och för att jag vill lära mig mer”. Tävla för tävlandets skull har aldrig varit min grej.
Idag tävlas det publikt i allt från vem som städar snabbast, bakar bäst eller bantar mest. Eller vem som är den bästa entreprenören eller innovatören. Inom kreativa näringar är det främst tävlingsvägen man får jobb via pitcher, castings, guldägg osv. Men som strateg ställer jag mig alltid frågorna: när, var, hur och varför. Varför ska man tävla? I teorin ser det bra ut att vinna tävlingar - men frågan är vad det ger i praktiken? Tävla tar tid och mycket energi. Teoretiskt ser det snyggt ut men vad säger det om innehållet? Alla som gillar att laga mat vet att det är ett hantverk som tar lång tid att lära sig. Men redan i skolan lär sig barnen i dag att det är viktigare att tävla om höga betyg än att behärska olika hantverk. Eleverna får högre betyg om dom kan beskriva hur man skapar en bild eller förebygger skador - än att faktiskt måla en bild eller hoppa höjd. Få söker exempelvis dräkt och modelinjen på gymnasiet då man felaktigt tror att det inte ger behörighet för vidare studier.
Frågan är dock hur länge vi kan sälja tjänster/produkter som inte bottnar i praktisk kunskap om respektive bransch? Det var utifrån denna fråga jag skrev projektet Designlabland - det vill säga hur skapar vi verkstad och ser till att små och medelstora företag inom kreativa näringar får uppdrag och företag/organisationer i spridda branscher får kompetensutveckling i innovativa processer OCH konkreta produkter. Win-win och som grädde på moset stor PR- vinst för båda parter.
Om vi fortsätter att teoretisera och tävla istället för att verka i verkligheten blir det inga nyskapande bilder gjorda eller järnbalkar sålda. Risken är att vi hamnar i filosofins eviga rundgång om hönan och ägget. Och där står vi plötsligt utan ägg på frukostbordet. Ett dagsaktuellt exempel är en artikel i Dagens Media om hur en bloggare kopierat andra bloggares texter och publicerat dom i skrifter. Till slut smakar soppan inget annat än vatten.
För att motverka denna tendens borde fler våga investera i sant hantverkskunniga: såsom högutbildade lärare, professionella kockar, industridesigners, arkitekter, sjuksköterskor osv.
Nu ska jag gå och laga lunch. Jag kan nämligen hantverket bakom en smaskig vegetarisk lunch till priset av 5 kronor. Som företagare gäller det att hushålla (tänka ekonomiskt) för det är så man överlever - inte genom att tävla i TV.
Sara Json Lindmark, Mat & topptursamatör, samt Design & kommunikationsstrateg.
2014-11-21