Krönika

Miljön väger tyngre än klimatarbetet

Krönika Miljö är viktigt men när vi väger den mot klimatet blir det haveri, skriver Pär Jonsson i en krönika.

I samband med omställningen av klimatarbetet ser vi en ökande spänning mellan miljö och klimat. Miljö säkerställer vi med lagstiftning medan klimatet är bara läpparnas bekännelse när vi ska vara politiskt korrekta.

Historiskt har miljöfrågorna vuxit sig starka i vårt medvetande. I vår iver att bygga upp välfärden, främst via vår exportindustri, har vi fokuserat på det ekonomiska perspektivet. Miljö har tidigare fått stå tillbaka, därför har vi de senaste årtiondena byggt upp en förståelse för miljö med ny lagstiftning. Det som har komplicerat tillvaron är uppvärmningen av jordklotet och de demokratiska ländernas prioriterade fokus på klimatet. Det är bråttom, klockan den tickar. Vi måste tänka nytt och ställa om, då kommer spänningarna mellan miljö och klimat. Vi tar några exempel.

Kalk behöver vi till våra järnvägar och vindkraftverk när vi ska ställa om klimatet. Tillverkningen av cement är en av industrins största inom koldioxidutsläpp. Cementas anläggning i Slite på Gotland planerar att bli först i världen med klimatneutral produktion. Återvunnen betong blir grus, inte kalk. Kalken är bindemedlet och tas fram i kalkbrott. Inom lagstiftningen väger Väddnätfjärilen och dess överlevnad på Gotland tyngre än klimatet.

Sol- och vindkraft samt elektrifiering av våra transporter ökar behovet av mineraler, men vi ska inte öppna nya gruvor. Klimatarbetet kräver ett exponentiellt växande behov av mineraler, där återvinningen bara täcker 15-25 procent av våra framtida behov. Vi i Europa förbrukar 25 procent av mineralerna men producerar endast 3 procent. Inom vår lagstiftning väger Chiles och Kongos gruvmiljö betydlig tyngre än Sveriges klimat- och miljösmarta gruvor.  

Sveriges elkonsumtion är i nuläget cirka 140 terawattimmar. Den kommer att påverkas av planerade klimatinvesteringar för industrin i norr, med dess nya behov. LKAB, SSAB, H2 Green Steel, Northvolt, lägg till 4,9 miljoner elbilar, prognoserna ger ett totalt behov av ytterligare cirka 84 terawattimmar. Samtidigt som vi eventuellt stänger ner kärnkraften, cirka 64 terawattimmar, allt enligt folkomröstningen 1980. Vattenkraften i Sverige producerar klimatsmart el, den står idag för cirka 64 terawattimmar. Det finns drygt 2.000 vattenkraftverk i Sverige. Från år 2022 ska alla vattenkraftverks miljötillstånd omprövas. Kommer alla kraftverk att klara miljöprövningen? Kommer till exempel flodpärlmusslans livsförutsättningar att väga tyngre än klimatet inom lagstiftningen?  

Stål och järnmalm står för industrins största koldioxidutsläpp tillsammans med tidigare nämnda cement. LKAB och SSAB planerar att bli först i världen med sin koldioxidfria järnsvamp. LKAB Kiruna har ansökt om utökad produktion inom befintlig malmkropp men Mark- och miljödomstolen säger nej. LKAB:s kallelse till samråd har ett principfel. De har inte kallat fastighetsägare med bergvärme. Enligt LKAB har de annonserat i dagspress och lokaltidning, skickat brev till samtliga i kommunen och informerat på sin hemsida. Själv har jag erfarenhet från 8 år inom kommunal verksamhet. Skulle vara intressant att se en granskning av alla Sveriges 290 kommuner och deras genomförande av samråd inom detaljplaner och översiktsplaner. Är det de här principerna som gäller, då får vi göra om många samråd.
Inom tolkning av lagstiftningen väger principer tyngre än klimat och samhällsnytta.

Det var meningsfullt att stå på barrikaderna och kämpa för miljön, nu är det svårare att ta in klimatperspektivet och informera gamla kamrater, vi måste tänka om och tänka nytt.   

Miljö är viktigt men när vi väger den mot klimatet blir det haveri, därför bör vi även väga in klimat och samhällsnytta i lagstiftningen.

Pär Jonsson
Älvsbyn

Annons