Grunden för dagens satsningar las för 100 år sedan
Det har knappast undgått någon att det investeras rejält i norra Sverige. I Norrbotten och Västerbotten kan man prata om investeringar som överstiger 1.100 miljarder kronor under en tjugoårsperiod. Över 15.000 jobb kommer det att handla om vilket i sin tur innebär upp till 100.000 nya invånare.
Som jämförelse kan nämnas att Norrbotten idag har cirka 260.000 invånare på 25 procent av Sveriges yta. Miljöeffekterna av förändringarna som är på gång är enorma då stål- och gruvbranschen är en av de aktörer som påverkar miljön mest. Det betyder att det är där omställning kan få störst effekt. Det har till exempel av LKAB jämförts med att parkera alla Sveriges bilar tre gånger. Lägger man då till den omställning som kan ske med batteribilar och utvecklandet av vätgasteknik blir effekterna än mer påtagliga.
Men det handlar inte bara om att framställa CO2-fritt stål i helt nya fabriker och till enorma batterifabriker. Det handlar även om hållbara gruvor med ny högdigitaliserad verksamhet och hög automationsgrad och om vätgasfabriker. Det utvecklas nya strategiskt viktiga produkter som i grunden skapas från dagens gruvavfall som, när det åter processas, producerar sällsynta jordartsmineraler och fossil- och kadmiumfritt gödsel.
Dessa djärva och i många fall innovativa fantastiska satsningar bygger på en stabil grund som lades för över 100 år sedan. Något förenklat beskrivet så för över 100 år sedan investerades det i att skapa gruvorna uppe i malmfälten och för att frakta malmen behövdes investeringar i järnväg från Luleå hamn till Narviks hamn via malmfälten. Det beslutades väldigt tidigt i den teknikutvecklingen att elektrifiera denna långa järnvägssträcka. För att kunna göra allt detta behövdes elkraft och de stora vattenkraftverken längs Luleå älv började därmed byggas med start i Porjus.
Under ett av de åren under denna period avsattes 7-8 procent av Sveriges BNP på dessa satsningar. Då el inte kunde transporteras långt på den tiden planerades en tid för ett smältverk i Porjus. Man ville vara nära energin och nära råvaran som skulle förädlas. Detta slopades dock när ny teknik möjliggjorde effektivare överföring av el på längre sträckor. På något sätt kan man säga att cirkeln nu sluts när man åter flyttar närmare energin och råvaran.
Dessa satsningar har gång på gång återbetalat sig och bidrar fortfarande i högsta grad till Sveriges välstånd. Likt en bra och stadigt utförd grund så stöder de djärva, stora och innovativa satsningarna från förr de stora innovativa satsningar som sker nu.
Denna kontinuerliga innovation, forskning och transformation är också varför industrin hållit sig framme genom förädlade produkter och effektiv produktion.
I den digitala och hållbara omställning som sker i samhället är ökat användande av mineraler grundläggande i allt från smartphones till bilbatterier. I omställningen som sker kommer digitalisering, förändringsledning och uppkopplade datadrivna verksamheter vara en naturlig och nödvändig del och ekosystem av partnerskap nyckeln för att lyckas. Därför är teknologier en viktig del i förändringen och kommer att utgöra en del av industrins kärnverksamhet.
Man kan med fog säga att en viss del av basindustrins satsningar också kommer att vara en del av teknikindustrins utveckling och att industrin i vissa delar kommer att närma sig, om inte rent av vara i en del i, det som traditionellt kallas teknologisektorn.
Längs hela värdekedjan från råvara till färdig produkt kommer krav att ställas på att kunna bevisa den så kallade renheten. För att göra detta krävs ökad mängd producerad och lagrad data som i sin tur kräver koppling till digitala spårbarhetslösningar och givetvis måste allt detta göras utan att bidra till nedsmutsning. En form av teknik som blivit vanligare och som kommer att användas för spårbarhet och analys är rymdteknik – delvis för att just spåra och mäta utsläpp, men också för att förstå och optimera transportflöden.
Vi är i början av den största samhällsomvandlingen som skett i vårt, i våra föräldrars, farföräldrars och i våra barns liv. Den förändring som sker nu och som måste ske kräver en samverkan över industri- och landsgränser och där är vi alla en del i att få det att hända. Vi lever i sanning i en spännande tid. I en tid av förändring och i en tid av att skapa förändring.
Robert Ylitalo, ansvarig för affärsutveckling i norra Sverige på CGI.